Böckernas mässa, del 3

Det blev torsdag morgon och efter en hotellfrukost som var av högsta klass var det dags att ta en taxi till Svenska Mässan. B skulle få tillfälle att unna sig något innan hon anslöt.

Vädret var inte lika strålande som dagen innan, men taxichauffören lyste upp när jag pratade om kärleken till min kvinna. Han höll fullständigt med och ordade på sitt sätt om vad som var viktigt i en relation. Sedan ville han som var en kämpande själ och ännu inte riktigt hade språket men väl ambitioner som far, att jag skulle ge honom några råd om hur han skulle få barnen att läsa. Först påpekade jag det uppenbara, att barnen gör inte som föräldrarna säger utan de tar efter. Killen såg inte ut som den läsande typen. Van som man är att förhålla sig till andras problem fick jag ur mig något om att han skulle ta dem med till biblioteket. Där kunde de tillsammans träffa en klok bibliotekarie som kunde inventera deras intressen och ålder innan hen skulle plocka fram de rätta titlarna.

Intill mässhallarna reste sig Gothia Towers mörka, blanka fasader mot en grå himmel och framför entrén stod en buss med reklam och från alla håll strömmade människor till och fylkades i entrén. Själv hade jag fått reda på att jag skulle bli intervjuad halv tio, så det gällde att vara i tid.

Efter att ha kryssat fram i mässgångarna nådde jag snabbt Calidris monter och hälsade på folk. En trevlig man i cowboyhatt skulle filma och en dam göra intervjun, men tyvärr trasslade ”det tekniska”. Ljudet ville sig inte riktigt. Se nedan. Humorpoäng åtminstone.

Förseningarna var över och det var dags. Frågorna var av standardtyp, det var inte direkt några djupsinnigheter på Babelnivå. Jag fick också instruktionen att fatta mig kort. Att tekniken fortfarande trasslade kanske inte gjorde så mycket.

Slutresultatet blev komiskt dåligt. Både intervjuaren och jag syns fint men bruset och bakgrundslarmet är tidvis så högt att man inte uppfattar alls vad som sägs och det hela är knappast ”njutbart”. Men man kan säkert skratta gott åt alltihop under kommande middagar och när man sitter på hemmet. En liten pärla i ”minnenas bok”. Syftet med aktiviteten var diffus, men jag levde mig ändå in och försökte som alltid leverera.

 

Lämna en kommentar